15. Gyllene snittet

Gyllene snittet är en regel för proportioner som genom tiderna använts inom de flesta områden där det mänskliga skapandet kräver ställningstagande om proportioner i längd och mellan längd, bredd och höjd. Det kan gälla golvytan i ett antikt tempel, placeringen av motiven i en renässansmålning eller förhållandet mellan skaft och blad på en kökskniv.

Gyllene snittets proportioner kan beskrivas på flera sätt genom geometriska konstruktioner med bl.a. cirklar, trianglar, femhörningar eller talserier. Enklast kan det uttryckas som talet 1,618 där det ena måttet förhåller sig som 1/1,618 till det andra. Ett annat sätt att uttrycka det är att sidan a förhåller sig till den längre sidan b som b till summan av a + b = c. I boken »Da Vinci-koden« fick Fibonaccis talföljd en central betydelse. Den talserien: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 osv. närmar sig ju högre talen blir alltmer gyllene snittets proportioner.

Inom klassisk boktypografi används gyllene snittets proportioner för bl.a. sidornas förhållande mellan bredd och höjd, satsytans proportioner och placering i förhållande till boksidan och bokuppslaget, förhållandet mellan den löpande brödtextens och rubrikernas grad.

Mitt eget förhållande till gyllene snittet är att jag ofta när jag ska börja med en ny boks formgivning utgår från klassiska proportioner enligt gyllene snittet och sedan tänjer och drar på dessa efter min egen känsla. Det kan exempelvis gälla satsytans placering eller proportioner.

-> Nästa: 16. Vilket program ska jag välja?

© 2007-2008 Bokprojektet & Mart Marend